tisdag 16 november 2010

Norrköping! Ni äcklar mig lika mycket som den japanska valslakten i Antarktis.

Norrköping, norrköping, norrköping....

Vad är det för fel på den staden? Ja, förutom att de givit oss Gunnar Axén då förstås, som är att betrakta som en livssynd som aldrig förlåtes dem...

Nu är det såhär;
Flicka 12år omhändertas och placeras i fosterhem. Dock sker detta inte i Norrköping, utan i en grannkommun.
I fosterhemmet misshandlas flickan, kränks och tvingas bl.a. att äta sina egna spyor. Efter en tid lyckas hon fly och blir då hemlös. Hon har hela tiden bett socialen om hjälp, men hon har tydligt fått veta att hon ska bo i fosterhemmet.

När hon flytt ber hon om hjälp med en bostad, då hon nu är 17år. Ingen hjälp ges. Hon sover i en gammal fabrikslokal som är "utdömd" och farlig. Socialen vet om detta, men hjälper henne inte.

Tiden går, hon börjar skaffa familj, hon får barn. Socialen tvingas till "pudlar" i TV och de försöker såklart släta över det hela. Som bekant är det ju aldrig någon som gör något fel i den branschen. Det är alltid en rad olyckliga omständigheter, som ingen kunnat råda över och inte kan ta ansvar för.

Hon bor nu kvar i samma kommun och får till viss del lite hjälp av kommunen.
När hon fått barn börjar fosterhemsmamman höra av sig genom nattliga samtal och hotar familjen. Hon ska minsann inte ha några barn och fosterhemsmamman ska göra allt hon kan för att hon ska bli av med sina barn.
Så här fortgår det och det eskalerar. Fosterhemmet är nu anmält på ett antal punkter, inklusive kränkningarna och misshandeln flera år tillbaka i tiden. Hoten anmäls, ofredanden anmäls.

Flickan flyttar till Norrköping. Frågan är om denna stad är en stad från en svunnen tid, där man bevarat ALLT det gamla, såsom häxbränning, döma utan riktig rättegång osv.
I Norrköping arbetar flickans gamla handläggare, som också är polisanmäld, från tiden när hon inte fick hjälp med att komma ifrån misshandeln. Denna handläggare är enhetschef på socialen och bekant med flickans tidigare familjehem.
Familjehemsmamman gör en anmälan till enhetschefen, som hon också är bekant med, på flickan som nu är en kvinna. Anmälaren menar att hon inte är en bra mamma osv. Anmälan är luddig och saknar värden som styrker, t.ex. bevisning.

Det hela leder till ett omhändertagande som först upphävs i förvaltningsrätten, men återkommer efter att socialen "justerat" i sina papper, dvs. "friserat". Man anger fabricerade uppgifter och gissningar såsom sanningar. Om de är påhittade av fosterhemsmamman eller socialen, är oklart. Det är inte helt orimligt att anta att det finns lite av båda.

Nu börjar ärendet även gå emot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna samt Lissabonfördraget, vilket gör hela operationen ytterst olaglig. Det svåra där är bevisningen och viljan hos åklagare och domare att bry sig om ett sådant ärende.

Att hjälpa den unga familjen är som vanligt inget alternativ, eftersom det kräver mer arbete från socialhandläggarnas sida. I detta fall är det inget alternativ eftersom det inte "passar" den fd fosterhemsmamman.
Jag förstår mycket väl att människor tappar tilliten till vårat "system" och systemet är inte till för människorna utan för de som arbetar inom systemet.

Vad var hennes brott? HON sökte hjälp då hon och dagis misstänkte någon form av diagnos, likt ADHD. Resultatet blev inte en utredning, utan ett omhändertagande, där bristen låg i att HON sökte hjälp. Normalt brukar det vara tvärtom, men inte i Norrköping.

Norrköping! Ni äcklar mig lika mycket som den japanska valslakten i Antarktis.




Läs även andra bloggares åsikter om Förvaltningsrätt Norrköping misshandel domstol socialen socialtjänsten valslakt europakonventionen lissabonfördraget Gunnar Axén

intressant.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar