lördag 26 juni 2010

Alliansen mot de Rödgröna - de blå mot de röda - de onda mot de goda

Kampen mellan blocken kanske börjar trappas upp om en dryg vecka när Almedalen drar igång. Almedalen har ju en tradition av att vara startskottet på valrörelsen.

Rätt använt kanske det också får den effekten. Grejen tror jag är att fullfölja de budskap man ger och synas och höras i framförallt media efter att Almedalen avslutats. Där tror jag att Alliansen har ett försprång, eftersom de sitter på mycket stort ekonomiskt stöd från näringslivet. När man behöver försköna eller marknadsföra något, så tyder det på brister i själva produkten. En bra produkt behöver inte marknadsföras på samma sätt, den talar för sig själv lite mer, men budskapet tar lite längre tid att få fram. Och tid är något som alltid saknas i en valrörelse.

Svenskarna börjar att gå till valurnorna den 1 september, knappt 2 månader efter Almedalen. 18 dagar senare är det över, klart, finitio och vi vet kanske vad som komma skall de närmaste fyra åren.

I en jämförelse mellan de båda lägren vill jag lista några frågor som jag tycker är viktiga. Garanterat finns det fler frågor, men även jag måste begränsa mig;

Välfärden.
Ett ganska vitt begrepp, som täcker mycket av det vi förväntar oss när något händer.
I detta begrepp ingår sjukvården.
Sedan 2006 har sjukvården avvecklats ganska rejält, till följd av sänkta skatter. Sjuka nekas ingrepp p.g.a. bristande resurser eller för att en operation är för dyr, även om en operation ger minskade kostnader på sikt för sjukvården. De mänskliga  aspekterna har man redan slutat beakta, eftersom dessa inte får plats i en högerstyrd värld. Dock har man nu även tänjt gränserna så att man måste arbeta strikt kortsiktigt och neka till vård om vården inte ger ekonomisk vinning inom samma budgetår. Vinningen måste dessutom överstiga kostnaden för ingreppet. På denna punkt är vissa sjukhus bättre än andra, då det finns läkare som skiter i denna ordning och ger vård ändå - heder åt dem!

De rödgröna å andra sidan vill ju att vården ska vara lika tillgänglig för alla, oavsett tillgång till egna medel. Det lyckades sådär innan 2006, men det var i vart fall hästlängder före Alliansen.
Den stora skillnaden ligger i riktningen och de flesta märker inte bristerna förrän man själv behöver välfärden, såsom sjukvård.

Det ironiska är att samma situation rådde efter Bildtregeringen. Bildt gick till val på att förbättra sjukvården, minska "lallandet" inom vården (som samtal med patienter) och vid nästa val, var vården i det närmaste havererad. Efter att man ägnat ett decennium åt att bygga upp vården igen, var det då dags för säljarna från Alliansen att övertyga oss om att köpa deras blåa påse, som nu var en ljusblå påse och mycket trevligare än den förra mörkblåa. I år har man börjat sälja även lila påsar. Tyvärr finns där inget i, som har någon substans, annat än minskade skatter, minskad vård, minskat antal sjuka, ökat antal arbetslösa, ökat antal hemlösa, ökat antal barn i samhällets vård och en minskad förväntad livslängd. Dock verkar detta ge en ökad BNP, vilket då är värt alla uppoffringar, såsom kortare levnadslängd och utebliven vård.

Men det är klart, det blir mer spännande med borgarna, det har det alltid varit, eftersom det ökar motsättningarna mellan människor och olika grupper. Kanske kan vi om vi drar på det lite till få samma situationer som i andra delar av Europa med högljudda demonstrationer (som inte är tillåtet i Sverige), eller lite upplopp med bränder osv. Inte så roligt, men lite mer spännande, nästan som på film, ungefär som Alliansens politik - inte så roligt, men lite mer spännande - hur många dör idag eller hur många knuffas ut i utanförskap idag?

Sjukförsäkringen
Detta är en försäkring som träder in när man blir sjuk. I denna har gjorts ingående förändringar, försämringar. Syftet sades vara att öka rehabiliteringen, genom att sätta press på inblandade aktörer, inkluderat arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivare slapp rehabiliteringsansvaret och skrattar hela vägen till banken, medan den sjuka arbetstagaren nu inte längre ansågs vara sjuk, utan arbetslös. Man är inte frisk, utan arbetssökande. Att man inte kan utföra något arbete är ointressant, eftersom man enligt reglerna inte är sjuk, även om man inte är frisk.

Ang. denna försäkring är det inget annat än rent bondfångeri. Man betalar premier till en försäkring och när den ska nyttjas har man ändrat reglerna så att man inte kan utnyttja den. Jag vet försäkringsbolag som försökt med detta. I vissa fall har man lyckats, men i många fall blev det ett sjuhelvetes liv och den senaste jag minns var Folksam rörande efterlevandepension. Folksam tvingades ändra, men staten tvingas inte ändra. Mycket beror detta på att svenskarna är lite klena, tama och flata. Inte höja rösten, inte protestera, inte stå på barrikaderna för något vi tror på (tänk om någon ser mig)...

Så om du idag är arbetstagare och betalar in till sjukförsäkringen, kan du redan nu känna dig blåst. Om du någon gång behöver nyttja försäkringen, så existerar den inte, eller du kan i alla fall inte nyttja den, vilket i praktiken är samma sak.
Så kan det gå när man målar hästen blå...

Skatterna
Och sedan har vi de där förbannade skatterna... Alltid samma tjat, hej och hå. Tyvärr lyckas man lätt att förleda en intet ont anande svensk genom att sänka skatten för några och få det att låta som att de tjänar på det. Om de använder sänkningen till nya försäkringar kanske det slutar med en viss vinst. Bara kanske, det kan lika gärna bli en förlust. Och om det nu bli en vinst, så innebär denna en kortsiktig vinst och man kan utgå ifrån att premier och självrisker ökar med tiden, eftersom premien nu inte bara ska täcka sjukkostnaden utan även vinsten till aktieägarna, som dessutom oftast är blå. Det är här den stora skillnaden kommer fram. Blå politik innebär att man ser olika på människor, det är vi och de och det är lika bra att tillhöra gruppen med alla förmåner. I den andra gruppen vill man inte vara, så det är lika bra att haka på tåget. Allt blir ju bara bättre, för mig, om jag bara låter bli att bli sjuk, skada mig på jobbet, bli påkörd i trafiken osv.
Gruppen som inte fått det bättre eller bara fått det lite bättre jämfört med övriga, är just de svagaste i samhället, som tyvärr blir fler och fler. Man gömmer människor i utanförskap i statistik så att det ska se ut som att fler är "med".
Förr kallades sådant för "dikt och förbannad lögn", medan det idag kallas "politik och redovisning av fakta från statsmakten".
Så med lockrop som sänkta skatter och mer i plånboken har man lyckats förleda en väldigt stor del av svenskarna, vilket faktiskt säger en hel del om svenskarna. Det säger inte så mycket om alliansen, mer än vi redan visste, men det säger en enorm massa om svenskarna. Fördomar från utlänningar som giriga och snåla, får plötsligt nytt liv - tänk på dig själv i första hand.

Utsökning
Många har hoppats på förbättringar inom Utsökning. I detta område ligger bl.a. utmätning och utmätning av lön. Allt detta har blivit mycket sämre. Numer utmäts bostäder för små skulder eller där man endast förväntar sig ett mindre överskott. Också en annan svensk paroll får här sin renässans - skyll dig själv, vilket osökt får mig att tänka på filmen Ice Age. Och det är lite så med svensk utsökning och allt annat som omfattas av utsökningsbalken - det är så urbota dumt ibland, att man tror att det är fråga om en tecknad film, en parodi på dårskap. Det kan nog inte förklaras på annat sätt.

Barn skall t.ex. inte anses ingå i familjen, om barnen bor hos föräldern på "deltid". Deltid har man inte definierat och man vill inte definiera det, vilket leder till att många inte får förbehålla sig matpengar till sina barn. Gränsen går vid vad försäkringskassan beslutat, vilket innebär att barnen kan bo hos föräldern upp till 14 dagar per månad, stadigvarande, eller mer under t.ex. sommaren, utan att man får rätt att behålla matpengar vid löneutmätning. Gränsen dras också vid om den andre föräldern vill intyga om att det föreligger växelvist boende. Vill denne inte det, kan barnen bo mer än 14dagar per månad och ändå inte ha rätt till mat.
Nu är det inte lagstiftaren som bestämt detta utan det är Kronofogden som tyckte att det var en bra strategi som man började bedriva på 90-talet. Man fick med sig några domare (3st), från hovrätterna och vips har man skrivit om lagen. Lagen säger nämligen att barnen alltid ingår i familjen.
En felaktig tolkning är inte olaglig om den görs av domstol, utan tolkningen bestämmer vad lagen säger. Om lagen säger grön och domaren säger att röd är det nya gröna, så är rött grönt, ända tills ny lag stiftas. Såhär är det inom många områden, inte bara utsökning, men eftersom domare är suveräna, behöver de inte följa lagen, eftersom de enväldigt bestämmer vad lagen säger.

Herr Ertsborn har gjort en ganska omfattande utredning om vilka åtgärder som skulle behövas inom skuldsaneringen. Denna utredning har Moderaterna enhälligt förkastat, eftersom det skulle kunna minska vinsterna för inkassobolagen. Man använder såklart andra ord, så att ingen med sunt förnuft, ska kunna förstå vad de säger. Kontentan blir i vart fall detta. Tyvärr innehåller utredningen inga förebyggande åtgärder, men det låg heller inte i uppdraget.
En folkpartist genomför utredningen, centern, kristdemokraterna och oppossitionen ställer sig bakom, men moderaterna bromsar.

Många hoppas även på Kronofogdens förslag om "förenklad löneutmätning". Syftet med denna är att korta handläggningstiderna, vilket innebär att färre personer behövs på myndigheten för detta arbete. Istället ska man öka resurserna för att utmäta människor i hemmet, utmäta t.ex. barnens cyklar osv. Man gör detta genom att sno tankar från bl.a. Finland och införa procentspärrar, istället för nu rena belopp. Inga tillägg ska göras utan allt ska ingå i schablonen. Detta är bättre än idag för de som tjänar lite mer, men övriga förlorar på det. I bästa fall får de som har det sämst, samma situation som de har idag.
Två delar kan jag tycka är bra - proportioneringen tas bort gentemot sambo/make, som medför att sambon indirekt är med och betalar på den andres skuld som denne kanske haft sedan tidigare - man får behålla en del av det man tjänar mer, vilket kan medföra att man tillåts tjäna mer, t.ex. genom övertid eller semesterersättning. Dock är tillägget lågt, 25% av beloppet, men det lockar säkert många till att jubla över förslaget. Tjänar du 1000kr mer efter skatt, får du behålla 250kr.
Dessa förhållanden ändras på bekostnad av att de som har det sämst får det ännu sämre, eller i bästa fall lika illa. Man lockar med brödsmulor för att folk ska vilja stampa ytterligare på sin "granne".

Ungefär samma förhållanden som med skattesänkningarna m.a.o.

De rödgröna har ju nu en gyllene chans att säga att man genomför Ertsborns utredning om man vinner valet, och samtidigt OMGÅENDE beställer en utredning/översyn av utsökningsbalken. Kanske säger man också att man omgående vill likställa ALLA barn till de med utmätning och att ALLA barn skall anses ingå i gäldenärens familj och därför ha rätt till matpengar för den tid de bor hos gäldenären. Regelverket i övrigt finns redan klart, men används inte, så det behövs inte så mycket mer.



Läs även andra bloggares åsikter om Alliansen Rödgröna högerpolitik blå Bildt Reinfeldt Almedalen välfärd sjukvård skatter utsökning utmätning kronofogden umgänge umgängesbarn Ertsborn

intressant.se


Creeper


MediaCreeper

3 kommentarer:

  1. Har länkat till dig idag eftersom du skriver bra om utsökning och barn... http://resurspank.blogspot.com/2010/06/nej-jag-kommer-inte-dit.html

    SvaraRadera
  2. Bra skrivet, men det jag funderar över är ju det att barnens boendeförälder skall väl bistå med matpengar om vistelsen hos umgängesföräldern överstiger en viss tidslängd, jag skulle helt klart säga till boendeföräldern om detta och om denne vägrar så skulle jag kontakta fk så dom får dra av på eventuellt underhållsstöd. Bara en tanke som slog mig.

    SvaraRadera
  3. Anonym>> I en mer perfekt värld skulle det kunna fungera. Har man inte utmätning, så fungerar det vanligen så. Har man utmätning fungerar inte det, eftersom minskningen inte kommer gäldenären tillgodo, utan sugs in i systemet och landar på inkassobolagens bankkonto.

    SvaraRadera